Til
Grafisk Anetavle
Thrugot
Ulvsøn Fagerskinna ( - ) Thrugot
Ulvsøn Fagerskinna var sønn av Ulv Svendsøn
Galicienfarer og Bodil
Håkonsdatter. Thrugot giftet seg med Thorgunna
Vognsdatter. De hadde barna: 1.
Svend Thrugotsøn, g.m. Inga Hvide. 2. Astrad
Thrugotsøn, 3. Bodil Thrugotsdatter, f.
ca. 1056, d. 1103, g.m. Kong Erik Ejegod.
Thrugot
(Thrund) Fagerskinna var dansk hird (jarl) og jydsk stormann. Han var kong
Svend II Estridssons hirdstyrer og var med ham 09.08.1062 i slaget utenfor Halmstad. Han
tilhørte senere Knud II den Helliges parti.
I sin beretning om slaget mot jomsvikingene har Saxo fjernet Vagn Åkesons
navn. En mulig grunn til dette kan ha vært at helten fra Hjørungavåg
har vært et symbol for den såkalte Thrugot-slekten, som i sin tid
rommet viktige motstandere til erkebiskop Absalon som var Saxos oppdragsgiver.
De mest fremtredende medlemmene var de to første erkebiskopene i Lund,
Asser og Eskil, som hadde embetet sammenhengende fra 1104 til 1177. Om erkebiskop
Assers far og onkel heter det i Knytlingesagaen: «þeir
váru kallaðir Þorgunnusynir. Þorgunna, móðir
þeira var dóttir Vagns Ákasonar.»
Betegnelsen «Þorgunnusynir» bekreftes av Necrologium Lundense,
hvis eldste del stammer fra Assers tid, der Assers far kalles Sven Thrugunnu sun.
Svens far Thrugot (<Þorgautr) var ifølge Knytlingesagaen og Saxo
også far til Bodil, som var gift med kong Erik I Eiegod. Gjennom Bodil var
Thrugots etterkommere nært beslektet med de etterfølgende danske
kongene. Mye tyder på at Asser og hans slekt spilte en viktig rolle ved
opprettelsen av det nye erkebispesetet for Norden i 1104, og at Asser og brorsønnen
Eskil var sentrale aktører i maktspillet i Norden inntil 1170-tallet. Det
er uenighet om hvorvidt Bodil er Thrugots datter. Lars Hermanson skriver i sin
doktorsavhandlig «Släkt, vänner och makt»: «Forskare
som C.G. Schultz och Eric Christiansen hävdar att tolkningen av Bodil som
tillhörande trundsläkten grundar sig på en missuppfattning. Något
äktenskap mellan Thorgunna och den av Saxo omnämnde Thrugotus, far till
Bodil, kan inte påvisas. C.G. Schultz hävdar att den bevarade
latinska texten av Svend Aggesens 'Lex Castrensis', som år 1570 översattes
från den danska förlagan av år 1430 av Claus Lyschander, felaktigt
har tolkat Svend Aggesens uppgift att hans förfader Svend skulle vara son
av en viss Thrugot. Lyschander har enligt Schultz helt enkelt missuppfattat den
danska förlagan från 1430, vilken kallar Svend för "Swen
Thrundasson", genom att inkorrekt tillämpa den latinska översättningen
'Sueno filius Thrugut'. Stephan J. Stephanius utgåva från år
1642 har sedan utgått från Lyschander, men emenderat benämningen
till det grammatiskt riktiga (men troligen historiskt felaktiga) 'Sueno, filius
Trugoti'. Lyschanders och Stephanius översättningar har således
förvandlat ett matronymikon till ett patronymikon. Saxos 'Thrugotus' och
Knytlingas 'Thorgot' (eller Thorgaut) behöver följaktligen inte ha något
att göra med trundsläkten. Bodils ädla härkomst måste
således sökas på annat håll. Bodil beskrivs i abbot Wilhelms
' Genealogia' som 'Botilde regina de nobilissima Danorum prosapia orta'».
1) 1)
Politiken's Danmarks Historie, Bind 3 (1969), side 93, 298. Dansk Biografisk
Leksikon, Bind 3 (1934), side 350, Bind 6 (1935), side 362. John Megaard:
Vagn Åkesons vekst og fall. Lars Hermanson (2000): Släkt, vänner
och makt - En studie av elitens politiska kultur i 1100-talets Danmark, side 163.
Mogens Bugge: Våre forfedre, nr. 520. Bent og Vidar Billing Hansen:
Rosensverdslektens forfedre, side 44.
|