Haagen Kirkebøen ( - ca. 1653)

Haagen i Kirkebøen, Båleröd samt Trejesläkten

Gösta Framme skriver i boken Vätte Härad, s. 137:

I "Register over odelsbøndene i Bohuslen og Vigen og deres afgifter 1615-1616" nämns att Reer (Reidar) i Treje och "hans medarvingar" är ägare till Treje (6 tunnor), Tafsängen (1 1/2 tunna), Niben (2 tunnor) och Kangeröd (3 tunnor 4 sättingar) I Kangeröd antecknas dock "Hågen i Kircheböen" som delägare. Omkring 12 tunnor odelsjord lär Reer i Treje ägt.

Jag har försökt att hitta flera upplysningar om denna "Hågen i Kircheböen" och har kollat olika skattlistor på nätet. Jag har också hittat en för många okänt källa daterat den 2 juni 1587 där " Niellß Reerßenn i Thrie" nämns. Se nedanför.

Första gången jag har träffat på Haagen Kirkebøen är i Landskatten 1613 för Idd og Marker. Han äger då 2 tunnor i Båleröd (Baröd), 1 ½ tunna i Kangeröd (båda gårdarna i Skee) och 1 tunna i Lursängen i Lur sokn.

En viktig källa är jordeboken 1624 (Stattholderembetet 1572-1771, Digitaliserte dokumenter (RA/EA-2870/Ek/L0009/0001), 1624-1626, folie 39). Här får vi veta att Haagen äger det samma som ovan, men vi får också veta att det godset han ägde i Båleröd (Baarøed) och Kangeröd var odelsgods och det han ägde i Lursängen var giftningsgods (hans hustrus gods).

Lagen var så att innan 1604 måste en gård ha varit i släktens ägo i 60 år innan den kan kallas odelsgods. Efter 1604 räckte det med 30 år.

I samma källa (folie 47) hittar vi också en Halvor (Halduor) Nordby i Rokke sogn som bl. a. äger följande odelsgods: 1 tunna i Båleröd, 7 ½ sättingar i Grålös (båda gårdarna i Skee) och ½ tunna i Össby i Näsinge. Halvor kan vara i släkt med Haagen eftersom han äger i samma gård (Båleröd) som Haagen.

Tyvärr finns inte uppgifterna om Bohus län kvar i denna källa. Uppgifterna skickades till Svenska Riksarkivet i 1900. Som vi ser ovan i Gösta Framme s. 137, så ägde Rear Nilsson Treje och hans medarvingar 12 - 13 tunnor gods i 1615-1616. Detta gods har troligt blivit fördelat i 1624, så det hade varit roligt att se hur mycket Rear ägde i 1624 och vad som var hans odelsgods, giftningsgods etc.

Vi kan följa Haagens gods i Kangeröd. Sista gången jag kan hitta Haagen som ägare av Kangeröd är i Unionsskatten 1643 för Idd og Marker. Han äger då 1 tunna i Kangeröd. Haagen nämns dock fortfarande i Odelsskatten 1653 då han äger 6 skinn i Kirkebøen och 2 tunnor i Båleröd. Haagen dog troligt detta år.

I Odelsskatten för Idd og Marker 1647 äger Tollef Kirkebøen 1 ½ tunna 1 ½ sätting i Kangeröd och det står att han "bruger det selff". Tollef är troligt Haagens son eftersom han heter Tollef Haagensen och att han bodde några år på Kirkebøen. Tollef bor på gården Kirkebøen t.o.m. Odelskatten 1652. F.o.m. Odelsskatten 1653 bor Tollef på gården Hestehagen i Rokke sogn. Att han heter Tollef Haagensen får vi veta i manntallet 1664. Han bor då fortfarande på gården Hestehagen och uppges att vara 56 år.

Denna Tollef Haagensen på Hestehagen i Rokke hittar vi så i Aina Andrés domboksavskrifter:

Anno 1664 dhen 15 och 16 Januarij:
Ordinarie Hembtingh hölltz uthi Wätte häradt å Gårdhen Bålrödh, medh Häradhz Nämbdh dersammestädhes, Oluff i Lifwerödh, Engelbret i Nödhöen, Jakob i Rällen, Anundh i Eigst, Torgier i Hälle och Jörgen i Torgundhöen; Hoswarandhes Cronans Befalingzman wäll:t Raatke Säth, Lensmannen Lars Persson och menige Tingz allmoghe:

2:
Tolle i Hestehagen ifrån Akershuslähn och Råcke sockn, pantsätter till Thor Niellsson i Kangerödh Een Tunna Siu och een hallf sett: skylldh i bem:te gårdh Kangerödh uthi Skie sokn liggandes för Trettijo och Nijo Rixd:r till iordhen igien inlöst blifwer:

Tollef och godset i Kangeröd nämns också på tinget 1673 och 1697:

Anno 1673, dhen 14 och 15 Novemb: höltz rät laga Tingh medh Almogen af Wätte häredt å gårdhen Wijk: Hosswarandhes Befal:en vel:t Anderss Juterbock, Lenssmannen Larss Persson, Häradz Nämbdhen, Jakob i Rällen, Anundh i Eest, Torgier i Heller, Jörgen i Torgundöe, Lydert i Össby, Knudt i Ellessängh:

9:
Nielss Håkonsson i Kyrkeböen från Eningdalen, bekenner at han upå dhe 15½ set: skyldh, som hans värfaders brodher Tolle Håkonsson pantsate till Thore Nielsson i Kangerödh hafuer bekommet förhögningzpenger af Thore 28½ rikzdl:r till 6 mark huar rikzdal:r bereknat. Noch betygadhe Nielss Håkonssen, at Tolle hadhe upburet af Thore, 2½ rikzdal:r föruthan det som står i pantebrefuet: Item lefreredhe Thore till Tolless systerbarn till förhögningh på theres Arfuejordh i Kangerö; 8 rikzdl:r som Torgie soldat efter fulmacht optaget hadhe;

Anno 1697 d. 5 Octobris blef Ordinarie och Laga Höst Ting hållit med Allmogen af Tanumbs och Wätte härader å rättan Tingstadh Giestgifwaregården Wijk, Närwarandes Cronones BefalldningzMan wellbet:de Bengt Månsson, Länssmännen Tomas Kiep och Swen Swensson, med Häradernes Eedsworne Nembdh, som fölljer……

2.
Hans Nillsson i Kångerud, medh dess Brodersson Anders Trullsson i Husseboo, hade innstembdt Pehr Mattson i Kångerud, som under Pantterättigheet besitter hallfwa gården i Kångerud; den hans aflijdne sahl: Förman Gunne Gunnesson, af Tohre Nillsson i Kångerud sig tillpantadt, och han Tohre af Tolle Håkonson i Hästhagen och Nills Håkonsson i Kyrckioböön från Agershuus Lähn, effter Laga Panttebref uthgifne, dedh förra Ao 1664 d. 5 Januarii, och ded seenare aff Ao 1673 d. 14 Novembris, aff Tolle Håkonssons Broder Nills Håkonsson, hwillken emoot 78 Rdr der Ibland 20 Rd waritt in specie, pantsatt gården på 30 Åhrs Tijdh, oigienlööst till Tohre Nillsson, och Åhret der effter Ao 1674 d. 20 Februarii, har Tohre Nillson samma hallfwa Panttejord öfwerdragitt till sahl. Gunne Gunnesson som war denne Pehr Mattissons Förman, hwars effterlåtne hustro denna Per nu äger, och dess Barn oppfödt och ännu i sitt bröd hafwer. Denna Gunne Gunnesson haar före denna sidsta hösten waritt i Äcktenskap med Hans i Kongerudz syster och Anders på Huussboos faster, som ingen barn tillsamman aflade, desse föregifwa icke fådt Erfdt i desse uthgofne Panttepenningar effter förbem:te hustro Olugh Nillssdotter, och alldenstund dem effter Lag tillkommer den 3die Penningen, prætendera dhe att fåå nu i bruuk Tridieparten i denna hallfwa gård som Pär Mattisson bruukar. Pehr Mattisson der emoot swahrar, och förmehnar bööra effter Laga uthgifne Panttebreff, sittia 30 Åhrs panttedagen till ända, hwar på fattas ännu 6 åhr, Och såssom desse som ärfwa willja nu i månge Åhr ey fordrat hwarken honom el:r dess aflijdne sahl. Förman Gunne; Så ehrbiuder han sig nu deeras arfwelutt effter sahl. Gunnes förra giffte med Penningar betahla, warandes desse ey allena uthan fleera arfftagander effter Olug Nillssdotters syskon och syskonebarn, hwar wid när penningarne dehlas, Cronones BefallningzMannen tager Kongl. May:tts Interesse utj ackt med siettepenningens oppbärande, aff dhe uthrijkes arftagander.

---------

Haagens gods, ½ tunna i Lursängen ägdes i Odelsskatten 1647 - 1660 av Anders Berg i Enningsdalen.

Haagens gods, 2 tunnor i Båleröd ägdes i Odelsskatten 1654 av Joen [Hansen] Kirkebøen. I Odelsskatten 1655 - 1656 ägdes detta av Anders Kirkebøen. Anders nämns inte på Kirkebøen efter 1656. Jag undrar om han kan vara Haagens son och identisk med "Andhers Håkensson och hans sohn Oluf Andhersson i Treye" som nämns på tinget i Vätte härad den 9 januari 1665 ??. Och på tinget den 12 augusti 1680 nämns " Anders Håkonsson, som är gifftingzman till gårdhen......". Hur som helst så pantsatte Anders eller hans släkt 2 tunnor i Båleröd til
"Nielss Lassesson på Hougen i Skiee socken" som pantsatte den vidare til Torsten Tormosson i Mällegården. Detta får vi veta i sak nr. 10 på tinget i Vätte härad den 2-3 maj 1711:

"ett pantebref, dateradh den 8 Junij Anno 1658, hwar utj befinnes, att hennes sahl. Fadher Torsten Tormosson i Mällegården, hafwer af Nielss Lassesson på Hougen i Skiee socken, sigh för 200 Enkande* Rdr tillpantet 2 Tunnor Landhskylld, uthi Buarödh eller Bohlerudh i Skiee socken, som han sig tillpantat hade, af dhes hustrus folck eller släcktingar uthi Enningedahls Annex."

Haagens gods i Kirkebøen ser ut att vara fördelat mellan Rønow Kirkebøen som fick hälften (Haagens enka ?), Anders Berg och Arne Hansen Bache i Enningsdalen delade den andra hälften.

Om vi tar för oss Båleröd, så nämns Hans Olsson Båleröd som gift med Børta Halvorsdatter. Hon var dotter av Halvor Toresen Knive i Skoger (utanför Drammen). Hans anor kan följas tillbaka till den norska lågadelsläkten Tordenstjerne. Det er interessant att Halvor Knives halvbroder Oluf Mattsson med sin hustru Marit Ellingsdotters samtycke säljer sin odelsrett i Båleröd den 13 februari 1641 till sin (och Halvors) svåger Tollef Rolfsen Hoen i Eiker (utanför Drammen). Allt detta kan hittas i Aina Andrés domboksavskrifter år 1681.

I en för många okänt källa säljer Henrik Gyldenstjerne jord och tomter i Bohus län till cronan. Här nämns också tre gårdar i Skee. Hedängen, Bovall samt Båleröd. Köpbrevet är daterat Köbenhavn 2 juni 1587. Detta pergamentsbrev finns nu i Riksarkivet i Oslo. Brevet är mycket interessant eftersom gården Båleröd nämns samt att Nils Rearsson i Treje är en av tre personer som tidigare sålde gården Hedängen till Henrik Gyldenstjerne. Här har vi också bevis för att Nils i Trejes farsnamn är Rearsson (Reerßenn) Brevet börjar så:

Jegh Hendrick Gyldennstiernn till Aagaardt Höffuidtzmandt paa Bahus, Kienndiis och giör witterligt for alle medt dette mit obne Breff adt ieg medt mynn friie wilge och welberaadt houff och sinnd, haffuer sold schiött och affhenndt Och nu med dette mitt Obnne breff selger schiöder och aldelis affhennder fra mig och mynne Arffuinnghe till thennd Stormegtigste Högbaarnne Förste och herre Her Frederick thennd anden, Danmarckis Norgis Wenndis och gottes Koning Hertug vdj Sleßuig Holstenn Stormarenn och Dytmerschenn greffue vdy Oldennborg och Delmennhorst mynn Allernaadigste Herre och Koning Thette Epterschreffnne aff mit kiöbe guodtz vdj hanns maietts Riige Norge vdj Bahuuß Leenn i Synnderwigenn Liggendis.....................................
Norderwigen
Skiede sogenn en gaardt kalldis Hedenng som Olffuer paaboer och schyller mallt iiij txr som jeg kiöpte aff for.ne Olffuer, Hogenn Christofferßenn och Niellß Reerßenn i Thrie for ij c daller.
Buwaldt som Gunnder paaboer schyller mallt 1 ½ txr som jeg kiöpte aff for.ne Haagenn Christofferßenn och for.ne Gunder for j c [100] daller.
Borödt som Halword paaboer schyller mallt 4 ½ setting som ieg kiöpte aff for.ne Hogenn Christofferßenn for xxx [30] daller.................................(egen kommentar: Dette är Lilla Båleröd och Hogenn Christofferßenn er troligt inte identisk med Haagen Kirkebøen).

Källa: Ra Diplomsamlingen, Fra DRA 1937 VII, Kronens adkomster, nr. 16, 2/6 1587.
Brevet kan läsas i sin helhet i Genealogen 1/2005, sida 12 - 16.

Det är för tidigt att dra några slutsatser, men min personliga mening är att Haagen Kirkebøen på något sätt är i släkt med Rear Nilsson i Treje. Haagen äger i samma gård (Kangeröd) som Rear och hans medarvingar. I Gösta Frammes artikkel från 1978 nämns Rear Nilsson och hans medarvingar som ägare av hela Treje i skattlängderna från 1610 och senare, men hur var det med Kangeröd och Båleröd ? Var Haagen en av dessa medarvingar och fick ut sin arv innan 1613 ? eller var han son av Hans A. Båleröd som var lagrettemann i 1591, och hur kommer lågadelsläkten Tordenstjerne inn i bilden (Båleröd) ? (Denna släkt ägde i 1587 bl. a. i Källviken i Skee, Mällegården i Näsinge, Skogtorp i Tanum och Mosstorp i Lommeland).

Ytterligare uppgifter om Rear och hans medarvingars (syskons) gods bör man kunna hitta i jordeboken 1624 för Bohus län. Dessa uppgifter finns dock i Svenska Riksarkivet.

Mvh Roger Fossum

Mer info. kommer ...... 1)

1) (Dette ble sendt til