Gösta
Framme: Vätte Härad,
Ur gångna tiders historia, side 136.
"I gamla domböcker kan man
läsa om hur odelsjord gått förlorad för ätter,
som ägt den i generationer. Halva gården Treje i Skee socken
byter ägare på 1680-talet. Händelseförloppet kan
följas i domböcker från 1684.
Till sommartinget i juni 1684 har Anders
Andersson i Rellen i Skee socken instämt Olof Knutsson och Olof
Andersson i Treje "för 3 tunnor skyld han pantat 1645 den
5 maj för 180 riksdaler in specie, och de (dvs svarandena) nu sitta
och med olagligt hygga förlägga (föröda) skogen
vid gården. Anders Andersson begär, "att de antingen
betala honom hans fulla pantepenningar igen eller ställa sig som
legolendingar (arrendatorer) böra göra. Svarandena mötte
och begärde dag till nästa ting, då de kunna samlas
alla arvingarna och sluta om odelsköp eller giva Anders hans penningar;
blev så de 3 tunnor första gången uppbjudna och skogen
emellertid (under tiden) vara förbjuden".
Sedan Anders Andersson i Rellen låtit
uppbjuda halva gården Treje andra gången den 21 juli och
tredje gången den 9 december 1684, kan han den 26 februari 1686
gå vidare i målet. "som nu detta stått långt
över ett år och de 6 veckor efter lag", begär han
att hemmandet Treje värderas. Om "hemmanet skulle finnas bättre
och mera värt, vill han giva till eller behålla det för
(vad) det är värt.". Eftersom svarandena inte kan skaffa
alla de pengar som behövs för att lösa panten, förordnar
tingsrätten en länsman och fyra nämdemän att värdera
gården. Om inte svarandena "till fullo i samlad summa"
kan levera pengarna innom fjorton dagar, skall Anders Andersson betala
dem för odelsköp av halva Treje efter "mätismanna
ordom" (mätesmäns ord).
Vad domboken har att berätta om
målet mellan Anders Andersson och de två bönderna i
Treje, finner man återgivet i det pergamentsbrev, som häradshövdingen
Johan Larsson Wetterman utfärdat som lagfart på det slutliga
odelsköpet. Där sägs också, att värderingsmännen
satt halva Treje till tvåhundra riksdaler specie, vilket är
tjugo högre än pantesumman 180. Parterna har därför
ingått en förlikning: Anders Andersson skall mot erläggande
av de felande 20 riksdaler specie få odelsköp på halva
Treje. De tidigare odelsägarna avstår vad de äger i
Treje till Anders Andersson, hans hustru, barn och senare arvingar "för
en välfången odelsegendom evärdeligen".
Ännu några år bor Anders
Andersson kvar på Rellen, som hans styvfar Jakob Olsson brukar.
Rellen är kronogård och löneboställe för häradsskrivaren.
År 1689 lämnar den 80-årige styvfadern sin nämdemannasyssla;
till hans efterträdare utses styvsonen Anders Andersson. Några
år kallas han i domböckernas protokoll "nämdeman
Anders Andersson i Rellen". Sedan han på 1690-talet flyttat
til Treje, blir han " nämdeman Anders Andersson i Treje".
|