Hillebrand Pedersen Rosenstedt (ca. 1661 - 1733)

Hillebrand Pedersen Rosenstedt ble født omkring 1661 i Ystad, Sverige. Han døde 62 år gammel den 1 apr. 1733. Han ble gravlagt i Ystad Sankt Petri. Han var sønn av Kyrkoherde i S:t Petri kirke i Ystad, Peder Jacobsen og Birgitte Hillebrandsdatter.

Han var tydelig identisk med den løytnant Hillebrand Rosenstedt, død i Ystad S:t. Petri den 1 apr. 1733 "62 år", som, dat. Ystad 1722 10/1, besvärar sig hos CE över att kh. N. Nyman icke velat betala genant till "hans sal. moder Fonteli änka.". Det er usikkert når han tok navnet Rosenstedt. Men han nevnes under dette navn ved Södra skånska kavalleriet.

Han nevnes også ved en sak ved Järrestads häradsrätt den 5 juli 1710:

"Anno 1710 d: 5 Julij Continuerade Tingz rätten

Saken emellan soldaten Nechtergahl, Ryttaren Wranström och Bonden Per Swensson angående slagzmåhlet blef påropat, och instode parterne. Berättandes Bonden Per swensson at han gif:t soldaten Nechtergahl femb D:r smt till fältskiärare löhn, hwilket och soldaten tillstår. Lieutnanten Hillebrand Rosenstedt [vid Södra skånska kavalleriet], sade att Ryttaren Wranström och Bonden Per swensson har suttit uti arrest och fängslade om händer och fötter, den förra i 3 weckor och den seanare een månadz dag: och som de under samma tijd intet fåt sina fånga Tractamenter, utan har måst underhålla sig af enge medel; ty begiär han at dem derföre måtte gotgiöras efter laag och förordningen.

Fendrichen Knut Winge sade at soldaten war så illa laderat i hufwudet at ingen kunde tro honom blifwa wed lifwet, hwarföre Hr öfwersten låtit hålla dem under säkert förwar, inlade deriempte een attest daterat idag, underskrefwen af regements fältskiäran Ernest Albrecht hwaraf han förmeenar at de såår och blånader som soldaten har fåt lärer klarligen kunna sees, påståendes at få fältskiärare löhn 10 rd:r, smat swedea, werk och rättegångz omkåstnat betalte. Parterne tillspordes om de hade något widare i saaken att andraga? Swarade neii och begiärer domb i saken.

Resolutio
Ehuruwäll soldaten Nechtergahl har in för häradz rätten angifwit, huruledes Ryttaren och Bonden skolat samman satt sig at öfwer falla honom; hafwandes eendera och som han säijer Bonden ståt utan för dören i försåth och när han kom utom dören drifwit till honom med een kiäpp, så at han föll neder till jorden, hwar på han skolat stigit op och fåt Bonden under sig, då Broderen Ryttaren skall kommit och äfwenwäll käftat och slagit honom; hafwandes då de bägge sedermera skolat tagit och kastat honom neder åth qwarnhiulet, derest han blifwit liggiande in till dess folk hade kommit och honom optagit, då han säijer sig warit så gåt som half dödh; doch som soldaten på intet sät kunde detta sitt swåra angifwande wijsa, eij eller säija at de tillförende woro owänner, hafwandes deriempte den eena af swaranderna nambl: Ryttaren aldeles nekat sig rördt honom, widare än han dem skilt sedan de woro opkombne ifrån qwarnhiulet då de med hwarandra woro tillsammans, hwilket han med edh om så påfodras will ehrhålla, men den andra tillstådt och bekiänt att han är worden nödsakat at defendera och förswara sig, sedan Nechtergahl först hade skiält honom för Juta tiufwer samt tagit honom i halsen och slagit honom under sig, hafwandes de då bägge när de woro i handawerk med hwarandra nederfallit till qwarnhiuhlet, då swaranderne meenar att kiäranden han skolat fåt detta håhlet i hufwudet, hwilket lättel: kunde skie, emedan såsom i rännan wed qwarnhiuhlet 2:ne stora spijkar woro slagne som nämbdemannen Mårten nillsson wijste berätta, hwaraf en så illa ia om icke wärre kunde blifwa slagen, fördenskuld finner häradz rätten för skiähligt at påläggia Ryttaren med sielfs sins edhe nu straxt at befrija sig, det han intet war tillstädes när oenigheeten begyntes, emeööan kiärandens och dess Broder, eij eller att han har burit händer på honom, hwilket om han giöra gitter, så bör han wara frij ifrån kiärandens tilltahl; men Bonden Per Swensson som tillstådt sig warit i handawärk med soldaten och eenständigt nekar at han honom i hufwudet slagit, dömmer rätten äfwenwää att befrija sig med wåda edh ifrån soldatens tillmähle och der han jan eden gånga bör han plichta i anledning af det 1 C: S: M: B: L: L: med wåda sina 6 mk smt i widrigt fall will rätten sig straxt uthlåta i saaken. Beträffande barberare lönen som fodras af swaranden till 10 D:r smt, så blifwer den för desse swåra tijder, stora inquarteringar och Bondens fattigdomb Modererat till 2 D:r smt men hwad widkommer sweda, werk och rättegångz expenser som kiäranden fodrar kan häradzrätten intet finna skiähligt at påläggia swaranden uthbetahla, emedan det bewijst är och af kiäranden tillstådt at de med hwarandra sins emellan med femb D:r smt äro förlijkte." 1)

1) Boken "Ystadhistoria i Sten" av Sven Carlquist och Gösta Borg, Ystads Fornminnesförenings skrift nr XII (1967),
G. Carlquist: Lunds stifts herdaminne, Från reformationen till nyaste tid, Ser. II Biografier, bok 5, side 491 - 492.
S. Otto Brenner: Ystads bouppteckningar 1611 - 1735.
Personhistorisk Tidskift 1916, häfte 1-2,
http://www.scangen.se/tapani.htm
http://www.osterlen.com/slaktforskning/1710st.htm