Til Grafisk Anetavle Sønnen
Nils Rearsson.
Rear Nilsson
Treje
(ca. 1560 - ca. 1646)
Rear Nilsson ble født ca. 1560
på gården Treje, Skee, Sverige. Han døde ca. 1646
på Treje. Han var sønn av Nils
Rearsson Treje og en
ukjent mor. Rear var gift med Ingeborg
Nilsdotter. De hadde barna (rekkefølgen usikker):
1. Nils
Rearsson,
2. Anders
Rearsson, d. før 1659, g.m. Anna Bryngelsdotter, d. ca. 1668.
3. Marit Rearsdotter d.e., f. ca. 1590, g.m.1. Simon N.N.sson, g.m.2.
Olof Jonsson
4. Börta (Berit) Rearsdotter, d. før 1651, g.m. Olof Jörgensson,
d. før 1651.
5. Guri Rearsdotter,
6. Gro Rearsdotter,
7. Marit (Mari) Rearsdotter d.y.,
8. Esbiörn (Asbjørn) Rearsson,
På slutet av 1500-talet bor lagrättemannen (nämndemannen)
Rear på gården Treje. Som nämndeman nämns
han första gången 1591 (se nedanför).
Som en av de tolv nämndemännen i Vätte härad sätter
han sitt sigill under den hyllningsförsäkran, som tingsmenigheten
"på ett fritt ting vid Skee den 20 maj 1591" sänder
kung Kristian IV. Vidare förekommer han som undertecknare av dombrev
1599 och 1629. [Gösta Framme, Strömstad Tidning, 1978].
Seglet til Reer i Thrie ved hyllingen av Christian IV som norsk
konge i 1591.
|
Wy Eptherschreffenne .....Edtzuornne
Laugrettesmandt i Wetteherredt ...(for) Erlig och velforstandige
Mandt Anders Reersön
i Vettelandt Lensmandt i Wetteherredt, Jenns Jörgensön
i Biönnerödt
och Gude i Torguendöe
Edtzuorne laurettismendt her sammestedtz ...giffuett och schreffuet
paa ett fridtt thing wid Skee thenndt 20 daug may Ao 1591.
Reer skriver under som nr. 12
av 12 menn.
|
Rear bruker det samme seglet ved prinsehyllingen 1610. (Allmuen i Norrviken
fogderi, Tanum tingsted 14 mai 1610).
1612 års skatteregister på flomsågar börjar:
"Reer i Treje, av Treje såg 2 daler, därpå
är skuret detta år 180 plankor (dieller), givet tiondepart
därav 1 1/2 tolft". [Gösta Framme,
Vätte Härad, s. 53]
På gården Tolsby i Aremark var det oppbevart et skinnbrev
fra 12. juni 1613 som omtaler et skifte mellom to søstre. Skinnbrevet
er nå i riksarkivet i Oslo. Brevet lyder som følger (i
oversettelse gjengitt i boka "Gamle slekter i Marker", bind
2, av Martha Østensvig):
"Höfstad (Vettehered) 12 juni 1613.
T. A. Truels i Kampetorp,
Reer i Trie, M. A. Mogens i Sundby, Laugrettesmænd i Vettehered,
og Jørgen Andersen, Thingskriver sammesteds, gjøre vitterlig,
at de vare på Jordeskifte mellom Tormof Svendsen og Nils Andersen
paa deres Hustruers Vegne.
Blev da deres Jorder overslagne og beregnet efter deres egen Angivelse
og skiftet saaledes mellom dem, at Nils med sin hustru Thora Trondsdatter
skulle have de tvende Gaarde Ende og Totorp, liggende i Berg Sogn og
skyldende hver 2 Tønder skyld aarlig, Vestgaard i Nessing Sogn,
skylder 1 Tønde, Kampetorp i Skie Sogn 11/2 Sætting og
i Jønnegaard i Berg Sogn _ Skind.
Derimod skulle Tormof
og hans hustru Anne Trondsdatter have gaarden Tosbøen (Tholfsby?)
i Aremark Sogn af aarlig Skyld 3 Tønder og 2 Skind, i Beringen
i Berg Sogn 1 T, i Refne i Berg Sogn _ T og i Hede i Skie Sogn 8 Sættingers
Skyld. I Tilfælle af Vanhjemmel deles Skaden mellom begge Parter.
Om Løsøret vare de ligeledes forenede."
1634 betalade Treje, Treje såg 2 daler, därpå är
skuret detta år 240 plankor, Tiondeskatt 3 ort. [Gösta
Framme, Vätte Härad, s. 54]
I "Register over odelsbøndene i Bohuslen og Vigen og deres
afgifter 1615-1616" nämns att Reer (Reidar) i Treje
och "hans medarvingar" är ägare till Treje (6 tunnor),
Tafsängen (1 1/2 tunna), Niben (2 tunnor) och Kangeröd (3
tunnor 4 sättingar) I Kangeröd antecknas
dock "Hågen
i Kirchebøen" som
delägare. Omkring 12 tunnor odelsjord lär Reer i Treje
ägt. [Gösta Framme, Vätte
Härad, s. 137]
Rear Nillson dör ca. 1646. Hans
barn och efterkommande redovisas utförligt i ett dombrev från
1683. [Gösta Framme, Strömstad Tidning, 1978]
Høsttinget i Vätte
härad 28 Sep. 1683:
(avskrift av Bo Forsström):
§
13. Nills i Prästorp med sin Moder Marit Nillsdotter kierar till
Oluf Hansson i Tridie, för någen PanteJord, sampt Ingeboor
på Dafftöhn, som äger 11/2 T:a skylld i gården
Tredie, som hon arft hafwer efter sin Sahlig Fader Anders Reersson på
Tierneboo, bleef så deras Slächter oprächnat, och befans
een Man Rear Nillsson ägdt den hallfwe gårdh Tredie
som är 3 Tuner skylld
denne Rear aflade Nills Reersson och Anders Reersson, Marit på
Guskor, Börta i Rössöö, Marit på Gudeboo,
Groo i Söögård, Gurj i Torp i Tanumb S: och Ässbiörn
i Kangeröed i Skie Sochn, alle Rear Nillssons barn, blef
så bekient at på skiftet efter Rear Nillsson fallt
dee twenne Söner Nills och Anders Reerssöner till dee 3 tunner
skyll i Tredie, - - -
Höstting
i Wätte härad 6, 7 och 8 October 1713: (avskrift av Bo
Forsström):
--- framlades ett bref af SorenSkrifware Sahl: Axel Tögerßon,
Länsm: Päder Mattßon, och Lagrättsmannen Rear i
Hielmstadh underskrifwet och försegladt, dat Trija d: 10 Martij
1646, hwarutj dhe dhelat och skiftat dhe Odellsjorder som funnes effter
Sahl: Rear Nillßon i Trija, och dhes Hustru Ingeborgh Nillsdotter,
emillan dhes barn Eßbiörn, Nill [!], Anders, Marit, Berit,
Guri och Mari, då dhet tillfallit Marit 8 sätt:r och 3 Skrull
Skylldh i Räföön och Berit Rearsdotter ibidem 8 sätt:r
och 3 Skrull och Guri fick _ Sätt: utj Räföön.
Mer
info. kommer ...... 1)
1) Gösta
Framme: Artikkel i Strömstad Tidning, 1978 og 1982.
Gösta
Framme: Vätte Härad,
Ur gångna tiders historia.
NSF: Segltegninger fra hyllingene i Norge 1591 og 1610.
Martha
Østensvig: Gamle slekter i Marker, bind 2, s. 123.
Strömstads
Släktsforskare:
Aina Andrés domboksavskrifter (fra nordre Bohus län,
Sverige).
Bertil Holmstöms
hemsida
|