slektsforskning
HomeDiskusjonsforumEtterlysningerWebdesignKontaktSite Map

om meg
Anetavle
Søk i database
Slekter
Gjestebok
Hjelp til hjemmesiden
Tips & Triks
Chat
Sende postkort
Lenker
Oppslagstavle
Awards


 


Til Grafisk Anetavle
Sønnen Nils Rearsson.

Rear Nilsson Treje (ca. 1560 - ca. 1646)

Rear Nilsson ble født ca. 1560 på gården Treje, Skee, Sverige. Han døde ca. 1646 på Treje. Han var sønn av Nils Rearsson Treje og en ukjent mor. Rear var gift med Ingeborg Nilsdotter. De hadde barna (rekkefølgen usikker):

1. Nils Rearsson,
2. Anders Rearsson, d. før 1659, g.m. Anna Bryngelsdotter, d. ca. 1668.
3. Marit Rearsdotter d.e., f. ca. 1590, g.m.1. Simon N.N.sson, g.m.2. Olof Jonsson
4. Börta (Berit) Rearsdotter, d. før 1651, g.m. Olof Jörgensson, d. før 1651.
5. Guri Rearsdotter,
6. Gro Rearsdotter,
7. Marit (Mari) Rearsdotter d.y.,
8. Esbiörn (Asbjørn) Rearsson,



På slutet av 1500-talet bor lagrättemannen (nämndemannen) Rear på gården Treje. Som nämndeman nämns han första gången 1591 (se nedanför
). Som en av de tolv nämndemännen i Vätte härad sätter han sitt sigill under den hyllningsförsäkran, som tingsmenigheten "på ett fritt ting vid Skee den 20 maj 1591" sänder kung Kristian IV. Vidare förekommer han som undertecknare av dombrev 1599 och 1629. [Gösta Framme, Strömstad Tidning, 1978].


Seglet til Reer i Thrie ved hyllingen av Christian IV som norsk konge i 1591.

Wy Eptherschreffenne .....Edtzuornne Laugrettesmandt i Wetteherredt ...(for) Erlig och velforstandige Mandt Anders Reersön i Vettelandt Lensmandt i Wetteherredt, Jenns Jörgensön i Biönnerödt och Gude i Torguendöe Edtzuorne laurettismendt her sammestedtz ...giffuett och schreffuet paa ett fridtt thing wid Skee thenndt 20 daug may Ao 1591.

Reer skriver under som nr. 12 av 12 menn.


Rear bruker det samme seglet ved prinsehyllingen 1610. (Allmuen i Norrviken fogderi, Tanum tingsted 14 mai 1610).

1612 års skatteregister på flomsågar börjar: "Reer i Treje, av Treje såg 2 daler, därpå är skuret detta år 180 plankor (dieller), givet tiondepart därav 1 1/2 tolft". [Gösta
Framme, Vätte Härad, s. 53]


På gården Tolsby i Aremark var det oppbevart et skinnbrev fra 12. juni 1613 som omtaler et skifte mellom to søstre. Skinnbrevet er nå i riksarkivet i Oslo. Brevet lyder som følger (i oversettelse gjengitt i boka "Gamle slekter i Marker", bind 2, av Martha Østensvig):

"Höfstad (Vettehered) 12 juni 1613.

T. A. Truels i Kampetorp, Reer i Trie, M. A. Mogens i Sundby, Laugrettesmænd i Vettehered, og Jørgen Andersen, Thingskriver sammesteds, gjøre vitterlig, at de vare på Jordeskifte mellom Tormof Svendsen og Nils Andersen paa deres Hustruers Vegne.
Blev da deres Jorder overslagne og beregnet efter deres egen Angivelse og skiftet saaledes mellom dem, at Nils med sin hustru Thora Trondsdatter skulle have de tvende Gaarde Ende og Totorp, liggende i Berg Sogn og skyldende hver 2 Tønder skyld aarlig, Vestgaard i Nessing Sogn, skylder 1 Tønde, Kampetorp i Skie Sogn 11/2 Sætting og i Jønnegaard i Berg Sogn _ Skind.

Derimod skulle Tormof og hans hustru Anne Trondsdatter have gaarden Tosbøen (Tholfsby?) i Aremark Sogn af aarlig Skyld 3 Tønder og 2 Skind, i Beringen i Berg Sogn 1 T, i Refne i Berg Sogn _ T og i Hede i Skie Sogn 8 Sættingers Skyld. I Tilfælle af Vanhjemmel deles Skaden mellom begge Parter. Om Løsøret vare de ligeledes forenede."



1634 betalade Treje, Treje såg 2 daler, därpå är skuret detta år 240 plankor, Tiondeskatt 3 ort. [Gösta
Framme, Vätte Härad, s. 54]


I "Register over odelsbøndene i Bohuslen og Vigen og deres afgifter 1615-1616" nämns att Reer (Reidar) i Treje och "hans medarvingar" är ägare till Treje (6 tunnor), Tafsängen (1 1/2 tunna), Niben (2 tunnor) och Kangeröd (3 tunnor 4 sättingar) I Kangeröd
antecknas dock "Hågen i Kirchebøen" som delägare. Omkring 12 tunnor odelsjord lär Reer i Treje ägt. [Gösta Framme, Vätte Härad, s. 137]



Rear Nillson dör ca. 1646. Hans barn och efterkommande redovisas utförligt i ett dombrev från 1683. [Gösta Framme, Strömstad Tidning, 1978]

Høsttinget i
Vätte härad 28 Sep. 1683: (avskrift av Bo Forsström):

§ 13. Nills i Prästorp med sin Moder Marit Nillsdotter kierar till Oluf Hansson i Tridie, för någen PanteJord, sampt Ingeboor på Dafftöhn, som äger 11/2 T:a skylld i gården Tredie, som hon arft hafwer efter sin Sahlig Fader Anders Reersson på Tierneboo, bleef så deras Slächter oprächnat, och befans een Man Rear Nillsson ägdt den hallfwe gårdh Tredie som är 3 Tuner skylld

denne Rear aflade Nills Reersson och Anders Reersson, Marit på Guskor, Börta i Rössöö, Marit på Gudeboo, Groo i Söögård, Gurj i Torp i Tanumb S: och Ässbiörn i Kangeröed i Skie Sochn, alle Rear Nillssons barn, blef så bekient at på skiftet efter Rear Nillsson fallt dee twenne Söner Nills och Anders Reerssöner till dee 3 tunner skyll i Tredie, - - -

Höstting i Wätte härad 6, 7 och 8 October 1713: (avskrift av Bo Forsström):


--- framlades ett bref af SorenSkrifware Sahl: Axel Tögerßon, Länsm: Päder Mattßon, och Lagrättsmannen Rear i Hielmstadh underskrifwet och försegladt, dat Trija d: 10 Martij 1646, hwarutj dhe dhelat och skiftat dhe Odellsjorder som funnes effter Sahl: Rear Nillßon i Trija, och dhes Hustru Ingeborgh Nillsdotter, emillan dhes barn Eßbiörn, Nill [!], Anders, Marit, Berit, Guri och Mari, då dhet tillfallit Marit 8 sätt:r och 3 Skrull Skylldh i Räföön och Berit Rearsdotter ibidem 8 sätt:r och 3 Skrull och Guri fick _ Sätt: utj Räföön.

Mer info. kommer ...... 1)

1) Gösta Framme: Artikkel i Strömstad Tidning, 1978 og 1982.
Gösta Framme: Vätte Härad, Ur gångna tiders historia.
NSF: Segltegninger fra hyllingene i Norge 1591 og 1610.
Martha Østensvig: Gamle slekter i Marker, bind 2, s. 123.
Strömstads Släktsforskare: Aina Andrés domboksavskrifter (fra nordre Bohus län, Sverige).
Bertil Holmst
öms hemsida