Jens Jacobsen (Bonaventur) (1635 - 1703)

Rådmann Jens Jacobsen ble født 1635 i Ystad, Sverige. Han døde den 24 Jan. 1703 i Ystad, 67 år 5 mnd. 3 uker og 5 dager gammel (reg. S:t Petri). Han begravdes den 13 Feb. 1703 i S:ta Maria kirken i Ystad. Han var sønn av presten i S:t Petri kirke i Ystad, Jacob Jensen og Dorothea Pedersdatter Ring. Jens giftet seg første gang i 1662 med Katarina Asmusdatter Risoer. De hadde barna (rekkefølgen usikker):

1. Jacob Jensen Bonaventur, f. ca. 1667, d. 1712, g.m. 28 Okt. 1687 Anne Elisabeth Hals.
2. Dorothea Jensdatter Bonaventur, f. omkr. 1673, d. 19 Aug. 1737, g.m.1. Stadskirurgen Otto Schmidt (skifte 19 Nov. 1701), g.m.2. Stadskirurgen Peter Meyer, d. 27 Apr. 1709.
3. Ingeborg Jensdatter, g.m.1. Gert Petersson Sivertz (Siwertz) d. 1 Juni 1700, g.m.2. Sivert Ivarsson.
4. Anne Margrete Jensdatter, f. ca. 1670, d. 1700, g.m. 17 Apr. 1694, handelsmannen Simon Palm.

Jens ble trolovet den 5 Okt. 1702 og gift for andre gang den 12 Nov. 1702 i Sankta Maria kirken i Ystad, med enken Anna Maria Erhardsdatter.

Skiftet etter Rådmann Jens Jacobsen ble holdt den 20 April 1706 i Ystad. Fra boken Ystads bouppteckningar 1611 - 1735:

"Jöns Jakobsson, rm., död 25.1.1703. Hustru: Anna Maria Erhardsdotter, omgift med rm. Johan Rango. Barn: dotter N.N., gift med Jakob Jönsson Thure; dotter N.N., gift med Sivert Ivarsson; dotter N.N., gift med stadsfältskär Peter Meyer; avl. dotter N.N., gift med Simon Palm, som efterlämnat onämda barn.".

Her har forfatteren skrevet feil. Jakob Jönsson Thure (Bonaventur) var hans sønn ikke svigersønn. Også datteren Dorothea kalles Bonaventur. Det samme gjør Jens' brordatter, Dorothea Margrete Pedersdatter Bonaventur. Dette tyder på at, iallefall noen av Dorothea Ring's barn og barnebarn har tatt navnet Bonaventur etter stefaren, presten Bonaventura Jacobsen Weiser.

I svågeren Hans Hansen Resen's herdaminne (prestebiografi) omtales Jens som byfogde. Hans Resen's etterkommer i embetet, prosten Magnus Lacander skrev om Jens og søsteren: "Hustru Ingeborg, som bortdrog uthi plundringen, kom för några weckor sedan här öffuer och nu med sin broder byfogden Jöns Jacobsson...,plågar mig om en årlig genant"; M.L. ville icke betala, f.ö., säger han, "förmärckes hon will öfwer igen till sin fästemand".

Det var Jens Jacobsen som var budbærer til Køpenhavn for Bartolomeus Michelsen på Limhamngården, en av lederne for Malmø-sammensvergningen 1658 - 1659.

I en artikkel i Ystad Forminneförening skrift XI, om reisebeskrivning 1713 kan vi lese følgende i en fotnote:

Det synes icke vara möjligt att angiva exakta platsen för den s.k. tyska krogen. Förmodligen har den legat i södra delen av kvarteret Gunilla (där nu det s.k. Sagahuset är beläget). Någon bebyggelse söder om detta kvarter fanns nämligen icke vid 1700-talets början. Av ett magistratsprotokoll från 18/11 1680 framgår förövrigt att dåvarande tullnären i Ystad Udde Henricsson for tullverkets räkning gjort framställning om att få hyra "det stora huset vid stranden, som kallas tyska krogen" vilket då ägdes av stadsfogden Jens Jacobsson, (f. o. 1636 d. 1703). Avsikten var att där upplåta lokaler till tullförvaltare och tullkammare. Jens Jacobsson svarade emellertid, att detta icke lät sig göra ty han hade satt sig i sådan skuld, att han hade tvingats förpanta byggnaden till sina kreditorer "så han den nu själv intet är mäktig". Dessutom uppgav han att "husen i krigstid illa förskjutne blivit", så att reparationer för 200 a 300 daler erfordrades. Detta hade en borgare i staden Anders Meyer förskräckt honom och denne hade redan inflyttat där. Ytterligare två notiser om "tyska krogen" kan redovisas nämligen ur stadens pantebok, där det 27/8 1684 registrerats att Lars Christiansson Giödz Friis hos Jens Jacobsson pantsatt 500 daler silvermynt utgörande ogulden köpeskilling för "dess hus och gård nemligen Tyska kroget här vid stranden" som han köpt av Jens Jacobsson. I Ystads historia omtalas (Del I sid. 421) visserligen att en gästgivaregård fanns i detta kvarter på 1760-talet och där gives dessutom en ingående beskrivning "hur en välskött gästgivaregård då tedde sig". Men det är knappast troligt att det varit samma byggnad, som inrymt den "tyska krogen".

GRAV nr. 106 i S:t Maria kyrkan i Ystad
Norra sidogången.

Kalksten, storlek 220,5 x 141,5 cm., Sönderslagen men lagad. I stenens hörn de fyra evangelistsymbolerna; mellan de övre och nedanför dem och över hela stenen en framställning av den yttersta domen. I mitten sitter Kristus på sin tron med jorden till fotpall och med tvenne basunblåsande änglar svävande i molnen. (Liknande framställning, se grav nr. 58). Mellan det nedre evangelistparet en dödskalle vilande på korslagda benpipor. Över dödskallen ett timglas och däromkring inskriptionen: I DAG MIG / I MORGON DIG, och på ömse sidor om benpiporna tvenne sköldar med initialerna I I S Y och K A D och årtalet 1699. "NO 106" är inristat i bården å stenens övre del.

Jens Jacobsen's gravsten.

Stenens mittparti upptages av en lagerstavsomramad inskriptionstavla, som stödes av allegoriska bilder av Moses med lagens tavlor och Aron med rökelsekaret. Inskriptionen lyder: S: PETER STÖRLY FORDOM HANNDLSMAN I YSTAD HER VNDER LIGGER BEGRAFEN DÖDE 1659 DEESSE 2 LEIGERSTEDER N:o 106 OCH N:o 105 TILHÖRER RÅDMANNEN OCH IUSTIAECEMNEREN IÖNS IACOBSON OCH DES HVSTRV KATRINE ASMVSDAATTER: R. (Risoer!) DØDE D. 15 MARTY 1702 GUD FRYDE HENNES SIÄLL.

Kantinskriptionen lyder: DU GODE LAESSER SOM BER DIN FOED OFVE(R) - AF MED HELBRED GOD MI(T) SOFVEKAMMER DU TRAEDER PAA HUOR UDI MINE BEEN SIG HUILE MAA INDTIL (ULYCKEN ER OFVERST) ANDEN. OC VERS(ENS) IAMMER ER SLET FÖRGANGEN DA SKULLE MINE BEEN SOM GRES DET (GR)ÖNNE, IGIEN OPSTAA HERLIG OC (SKÖN)NE. GUD TRÖSTE D(ENNEM S)OM SAGENE MIG OC VERRE DENNEM GOED EVINDLIG. (Liknande inskription återfinnes å stenarna nris 35 och 61.)

Initialerna i sköldarna avser otvivelaktigt Iens Iacobsson Ystadiensis och Katarina Asmudsdotter. Ur grifteboken och därtill hörande handlingar framgår följande om detta gravställe:

"Utav samma beskaffenhet som nr 105". 1732 27/1 skänkte Dorotea Meyer detta gravställe till sonen fältskären Olof Schmidt (f. 1687 d. 1735) varå kyrkans konfirmation erhölls 1738 28/1. Borgaren Jacob Schmidt (f. o. 1700 d. 1763 29/4) ärvde gravstället efter broderen Olof Schmidt, varom anteckning skedde i grifteboken. 1754 18/2 överlämnade kyrkorådet gravstället till den under nr 105 angivne Henric Nicolaus von Duhn. 1)

1) Boken "Ystadhistoria i Sten" av Sven Carlquist och Gösta Borg, Ystads Fornminnesförenings skrift nr XII (1967).
G. Carlquist: Lunds stifts herdaminne, Från reformationen till nyaste tid, Ser. II Biografier, bok 5, side 448.
S. Otto Brenner: Ystads bouppteckningar 1611 - 1735.
Ystad Sankta Maria kyrkbok, E:1 1690 - 1771. (Foto 29).
Ystad Sankt Petri Kyrkobok: C:1 (1689 - 1748), (Foto 91).
Ystad Forminneförening XIX - XXII: "Ystadsläkter under trenne sekler".
Ystad Forminneförening VII: "En häxprocess i Ystad 1636".
Ystad Forminneförening XI: "Om man reste till Ystad år 1713".